3 okt. 2015

They F%£k you at the drive thru

När Leo Getz har rätt så går skam på torra land

Som ju alla minns från det tjog av Dödligt Vapen-filmer som kom ut under sent 80-tal och 90-talet så förpestades de båda sköna snutarna Riggs och Murtaughs tillvaro av en liten ettrig, klumpig halvtaskig småfifflare - Leo Getz. Full av egna teorier och citat gjorde han dessa hårdkokta polisthrillers till bitvisa skrattfester och gav livsråd på vägen för oss utan poddar från medelålders mediamän att luta oss emot.

Det som framstår som det starkaste citat för undertecknad var just "They f#%k you at the drive thru"(fullt klipp nedan) och det som bet sig fast som ett mantra att upprepa om och om igen varenda gång man blev utsatt för någon dålig kundupplevelse.


Och nu så var vi där igen, men denna gång med citatets verkliga innebörd och syftning. Dom fuckade mig i DT'n.

Lång historia kort: Fredagskväll. Två ystra barn i bilen som fick "bestämma vad vi ska äta till middag. Vad som helst.... Men vi åker förbi McDonald's på vägen, basåattnivet...".
"Jaaa, McDonalds, äntligen!!!! skrek de unisont. Sonen valde nya Maestro, dottern ville ha HM med cheeseburgare. Pappa valde en trygg famn att landa i och tog en Big Mac&Co. Milkshakes och pommes. En extra cheese. Ja, ni vet. Inga grillordrar, vanliga menyer. Inget problem.

Kan man ju tycka. Väl framme så var det knappt nån kö i DT'n. Det rullade på, allt fine and dandy. Att inte köra in till kanten för att kolla att vi har fått allt vi har beställt är ju ett klassiskt newbie-misstag - att tro att det blir rätt om man beställer något mer än en cheeseburgare och liten läsk. Det vet ju alla.
Samtidigt så är ju idén med DT att det ska gå ännu snabbare, att man ska kunna beställa, betala, köra. Så jag vägrar konsekvent att kolla - och visst har det missats både ett och annat men mest felplock av typen liten pommes istället för mellan(ganska bra egentligen) etc.
Väl hemma, på andra sidan stan, så börjar en varningsklocka ringa. Påsen känns väl lätt för att vara full av gössig njutning. Men inte kan de väl....

Jo, se det kunde man. En Maestro och en cheese saknades. Alltså själva "huvudrätten". Och inte ett felplock utan ett ej-plock. Det brast och det utväxlades hårda ord via telefon med berörd restaurang.*

Nånstans här kan man ju reflektera över hur viktigt det här är - i det stora hela. Och det är det inte. Men samtidigt, mittemellan våra skygglappar så är det här ju något som berör. För vi är ju inte ensamma om detta. Att få fel i DT'n är mer regel än undantag(well...) och något alla känner till.

Hur kan det ha blivit så? Och är det då  enklare att be om ursäkt och ersätta än att se till att det blir rätt? Och hur många tar sig omaket att klaga eller påpeka felen? Jag har då aldrig gjort det förr. Så klagomålen/ersättningen uppvägt mot de som aldrig klagar och lever med att de betalt för något de inte fått kanske går jämnt upp?
Men problemet med att driva folk från DT'n måste ju öka, dvs man går hellre in. Och hur svårt ska det vara att plocka en order som ska läggas i en påse istället för att läggas på en bricka? Ter sig än konstigare än något annat. Själva idén med DT förtas ju av att man ska behöva dubbelkolla sin order. Som att behöva dubbelkolla att man inte fått en spatel inopererad efter operation. Typ.

Vad tycker ni? Vad er er erfarenhet?



* En mycket vänlig medarbetare beklagade och bjöd på lunch dagen efter, hela notan för tre pers. Så uppföljningen på missnöjd kund kan man inte klaga på.

1 kommentar:

Unknown sa...

Hej! Vi har startat ett företag som säljer matprodukter via nätet - många av våra produkter är unika på den svenska marknaden. Bl.a. säljer vi molekylära pärlor som förhöjer både smak och utseende på varje måltid! Gå gärna in på vår sida, www.gastronauts.se , och titta runt.