14 feb. 2012

Min värsta sort

En sorts burgare som oftast blir fel.

Burgare kan ju nästintill aldrig vara fel. Flottigt, köttigt, mastigt, salt och gott. Men det finns ett undantag som varenda gång får mig att fundera över att jag går på finten.

Sportsbarburgaren.





Det behöver inte vara precis en sports bar men alltsomoftast är det en sån eller en restaurang med nån slags tema. Eller kanske en kvarterskrog med enklare meny.

Presenteras alltid som "vår klassiska och berömda burgare". Serveras skrämmande ofta i korg.
Men vad är problemet då? Jo - att den är mer eller mindre identisk med den burgare som du köper på en snabbmatsrestaurang med de skillnaderna att den förstnämnde serveras vid dukat bord och att den kostar typ en hundring mer.

Köttet är fryst kött köpt från grossist. En egenmald färs har inte sett innanmätet på det köket någonsin och den lokale köttleverantören har inte varit i kontakt med varken kock eller chef. Det är samma grossister på alla råvaror som för snabbmatsrestaurangen. Inget fel i det - om det inte var för att de säljer in det som " godare hamburgare än på [sports barnamn borttaget] får du leta efter." Och sen blir det bara en besvikelse när det visar sig smaka ganska trist. Lägg därtill personal som är ointresserad av din kulinariska upplevelse och du får en burgare som till och med smakar sämre än din förväntan på en snabbmatsburgare. 


Kollar man sen på prisbild över vad du får betala för en snabbmatsburgare, sportsbarburgare och en restaurangburgare av bättre slag så blir det än mer irriterande.

Snabbmatsburgare, som meny: från lite över 50lappen till 80 kr(MAX delucemål)
Sportsbarburgare, utan dryck men i övrigt lika: en 150
Bra burgare(egenmald färs el. dyl.) på restaurang: en 2hundring. (ex. Grill Ruby i Stockholm. 199 för cheeseburgare)

Sportsbarburgare får alldeles för mycket credd för vad man får som kund. Är man genuint intresserad av en bra burgare - lägg till 50 spänn. Vill du ha nåt gött snabbt - gå till närmsta snabbmatskedja.

Visst, det finns undantag åt alla håll och kanter. Jag sveper väldigt mycket med generaliseringsborsten här - men är 100% säker att jag har en valid point.

Vad tycker du? Har jag fel? Rätt? Nåt på spåren men inte huvudet på spiken? Kommentera!

3 kommentarer:

bark sa...

Här slår du huvudet på mången spik, och jag håller definitivt med dig.

Till att börja med har jag svårt att veta vad jag ska bli mest upprörd över: "Hamburgare i korg" eller "hamburgare med träpinne". Båda företeelserna visar att man missuppfattat koncepten "hamburgare" och "livet i stort".

Å, jag blir faktiskt upprörd på riktigt.

Du kan dessutom lägga till "pubkedjor" till "sportbarer". De delar det här problemet. Inte nog med att det är halvfabrikat, det är(jag har sett följesedlar med egna ögon) ofta inte ens grossistens bästa halvfabrikat utan något mer budgetbetonat. "Vi måste ju käna lite pengar på köket också!"

Ett konkret exempel är (lunch)hamburgarna på Texas Longhorn som konsekvent serverats med kalla bröd direkt från påsen. Det förtar helt den annars klart godkända färsbiffen. Men jag gissar att det ingår i deras till synes strikta instruktion från centralt håll.

Sedan har vi de som går åt andra hållet och tar sig så stora friheter med konceptet hamburgare att det börjar bli tveksamt. Ja, en lokalproducerad färsbiff av absolut högsta kvalitet på en bädd av coleslaw med en stor brödkub i en pinne kan vara mycket mycket gott. Men är det en hamburgare?

Och då har jag ändå inte kommit in på de som förväxlar hamburgerdressingen med Rhode Island-sås. Tragiskt för alla inblandade.

Så varför äter man hamburgare på ställen av den här typen? Tja, jag blir hellre skinnad på 150:- för en trist hamburgare än 300:- för en trist köttbit av oklart ursprung…

Xtian sa...

Oj, bark hade viss några inneboende demoner kring detta... : )

Skönt att veta att man inte är ensam i detta.

Det där med Texas Longhorn tror jag kan vara olika fr. restaurang till restaurang. På den vid Ö-malmstorg vet jag att jag fick varmt/rostat bröd iallafall.

Och sen den konceptuella hamburgaren - också huvudet på spiken - lammfärs med färsk gurka, fetadressing och två större krutonger - burgare?

bark sa...

Få rätter kan vara så bra som hamburgare när de är bra. Och katastrofala när de är dåliga. Viktiga grejer, som sagt.

Jo, jag borde noterat att jag bara ätit lunchburgare på TLH i Linköping. Och det var ett tag sedan.