31 juli 2006

McDonalds Nyköping Revival

Den restaurang inom McDonalds-sfären som i många år har legat på Topp-3, McDonalds Nyköping. Eller McDonalds Gumsbacken som den heter. Den som ligger precis vid Europaväg 4.

Innan har de alltid varit snabbt, rent, nygjort och med ett leende. Man hade till och med ett bonusprogram ett tag. 10 stämplar och få en cheese. Eller nåt sånt. Duktiga på merförsäljning också.
Plaketterna på väggen talade sitt tydliga språk. Det här var en bra restaurang.

Men sen hamnde de lite i bakvattnet. Det var smutsigare, slöare och sämre. Ingen katastrof, men dock en bock i kanten på detta Motorvägens MatMecka.

Igår korsades våra vägar igen. Efter en timmes bilkö i Helinsgborg trodde inte våra magar att vi skulle orka så långt som till Nyköping. Magen röstade på Värnamo, Jönköping och Mjölby. Vi höll ut.

Det var full rulle när vi kom dit. Men det gick undan. Även fast vi hamnade bakom ett par "HappyMeal:are" så gick det som vinden. Och trevligt bemötande fast svetten lackade på personalen.

Den nya inredningen gör sig kanske inte riktig på en MotorvägsKrog. Men i och med att det finns många barplatser så lyckas man svälja en hel del folk. Så det är inte helt tokigt.

Och toaletterna. Man var ju lite tveksam. Men inte nu längre. Snygg brun-guldskimrande mosaik. Rent och fräsch trots tok-belastning. Nästan som en ReklambyråToalett. Nästan i klass med Garbergs(Reklambyrå i Stockholm, fantastisk toalett).

Så än tronar Nyköping på prispallen. Rekommenderas varmt.

Turning Japanese...

Starka varumärken ser till att bredda sig. Få med sig sin trogna publik till att köpa än mer. "Brand extension" kanske det kallas.

Nu har den gamla vuxenchoklad-klassikern Geisha förlängts från stycksak/ask/bit - till glass.

Unnar man sig en Geisha då och då så gillar man säkert glassen. Kanske blir chokladsmaken i glassen inte tillräckligt framträdande? Vi fann den lite blek i ärlighetens namn.

Och den väl tilltagna kulan med den jättegoda nougaten var så hårt frusen att den blev en enda stor klump istället för små avtuggade bitar. Jättegott en kort stund men sen står man där med en helt vanlig strut med chokladglass.

Men det var ju bara en tillfällighet. I helhet så gäller första uttalanden: Gillar man Geisha så gillar man säkert glassen.


(Och nä, vi tänker inte spekulera i det självklara "skämtet" om CloettaFazer skulle ta fram små kulor av choklad med nougatfyllning under samma varumärke som ovan och vad de skulle heta då... Det är alltför lätt)

Platt fall med Pigall

Place Pigalle, detta syndens näste i romantikens huvudstad Paris (vem har inte sett/hört/uttalat resebyråklyschan "Möt våren i Paris"? Eller "Irland the Gröna Ön", eller "New York - staden som aldrig sover"... jaja, iallafall).

En plats fylld av historiens vingslag, den Röda Möllan, de lättfotade flickorna, turistfällorna och den kanske föga kända koncentrationen av butiker som säljer musikinstrument.

Pigalle. Bara namnet frammanar bilder av can-can-töser som springer skrattande längs gatorna. Hårdhudade och hårdsminkade fransyskor som står i gathörn och gränder och bjuder upp till dans. Amerikanska turister med ögon stora som tefat. Servitörer som röker Galuoises och lockar med "tru frensch kitscheen" och skyfflar på en Croque Monsieur för €15 och taskit rödtjut för €10 i en alldeles underbart charmig liten glaskaraff "bara för dig"...

Synd.Glädje.Lockelser.En balans mellan förtjusning och fördärv.

Så hur kunde man döpa en stycksak i choklad till Pigall?

Pigall är stycksaken som Gud glömde - så också Kraft Foods eftersom den inte finns med på deras hemsida.
Ungefär en gång per decennium står man där och funderar.. "Pigall? Pigall, Pigall, Pigall? Hur var det nu den smakade? Kanske skulle man ta en?"

Vi tog en. Och tryggade upp med en dubbel-Japp utifall att.

Vi fick slänga en halv Pigall och en hel Japp. Och det av en Redaktion som gärna hyvlar osten ner i det täckande vaxlagret.

Men det gick inte att äta. Vi höll på att köra av motorvägen av ren vämjelse. En tunn chokladyta över nåt som närmast kan liknas vi halvhärsket smör smaksatt med syntetisk nötsmak. Till detta ett oidentiferbart "kras". Är det "krisp" eller är det "bit av nöt"?

Vi trodde först att vi drabbats av en mildare variant av sommarkräksjukan. Men icke. Det var Pigall.

Att behöva slänga en Japp, en hel Japp, på grund av Pigall är ju ingen förmildrande omständighet. Ren och skär ilska blir snarare reaktionen.

Vi vet inte ens hur man ser på Pigall som produkt? Vem är målgruppen(pensionärer?)? Hur säljer den(antagligen bra nog för att få finnas kvar)?


Och tillbaks till Place Pigalle. Hur såg man kopplingen?

Den enda likkheten med Place Pigalle kan vara den en varm sommardag, mitt på dagen, där nattens lockelser förvandlats till stinkande avskräde i rännstenen i jäsande värme, ej värdigt kringstrykande hundar.


Vi kommer aldig mer att köpa Pigall. Inte ens som tjänst till nån annan. Vi ser det som en tjänst att inte köpa en Pigall till nån.

24 juli 2006

Sommarkiosken

Finns det inte i alla orter som är så kallade "sommarstäder" en kiosk som alla känner till? Den där speciella kiosken, som nästan är känd två byar bort. Eller som lockar folk från andra sidan stan. Som gör något så speciellt att det skapar längtande blickar och kurrande magar när man pratar om det.

Sommarkiosken i Bjärred är en sån. Folk vallfärdar under sommarens varma dagar hit för att svalka sina gommar med deras helt underbara mjukglass.

På vår snabbmatsodyssé genom Sverige så stannade vi till. Och gjorde som alla andra - stod i kö, tittade på alla som åt JÄTTEstora mjukglassar. Funderade över vilken man skulle välja. Och köpte.

En av oss valde en stor, strut, med riven choklad. 20 spänn. En lokal frilansare valde likadant, men med det underfundiga tillägget "sylt" för en krona extra. Underfundigt? Jo, dom lägger en klick sylt mitt i glassen. Det ni! En egen liten hemlig pärla mitt i skattkistan så att säga.

Och det var gott. Så till den milda grad att vi nästa rekommenderar att köpa en liten. För det är mäktigt så det förslår.

Medan vi åt fick vi lite historiska vingslag i form av historien om "Janne" som drev kiosken för några år sen. Han var själv så tossig i mjukglass så han gjorde den gärna extra god. Med hjälp av extra grädde. Den sommaren fick kunderna nästan nog av mjukglass. Men.. Janne var oxå en affärsman och kunde göra lite "Brand Extension" på sin mjukglass. Blev man sugen på glass efter grillningen på kvällen så kunde man bara ta sin tomma BigPack-låda hemifrån och cykla ner till Janne så fyllde han upp den för en extra slant. Snacka om gössigt!

Är ni i trakterna av Bjärred/Lomma så missa inte denna Skånska VästkustPärla

21 juli 2006

Skillinge


Ett slumrande fiskeläge på vintrarna. Ett turiststråk och lillebror till den famösa Brantevik på somrarna.

Båtar. Tångdoft/stank. Små hus. Ateljéer i varje hörna. Hutlösa priser på allt.

En helt fantastisk uppvisning i Österlen-romantik helt enkelt.

Här finns inte mycket att göra. Annat än njuta. Och fnissa ogenerat åt turisterna (bara för att man själv inte bor på hotell, vandrarhem eller i husbil/båt men egentligen är lika mycket turist..)

Och. Äta sill. Strömmingsvagnen vid Slussen i Stockholm som vi gillar mycket ter sig som en fiskpinne i jämförelse. Så gott är det.

Gå ner till hamnen, gå förbi SkillingeBörsen och Skillinge Hamnkrog. Gå till Skillinge Rökeri. Ät Sillburgare för 40 pix eller ännu hellre Sillsmörgås för 35. Ät 2.

Bästa upplevelsen hittills. Och det skall mycket till för att piska den.

(För den mer turistige så kan man även åka till Kåseberga. Helt okej det oxå.)

Diplom till Ballerina


Mitt i sommaren gör vi ett snabbt stopp i Ödeshög. Denna metropol och...ja, vad den nu är. Men en helt okej Rasta-restaurang, old-school-style erbjuder man. Murrigt, mumsigt och medelmåttigt. En sjysst lunchbuffé för 72 Nuder-Dollars gjorde inte autostrada-resenärerna besvikna.

Vi som är på genomresa och hade många mil kvar att resa valde rast-aternativet "sträcka på benen" och köpte en glass istället. Rasta/Preem Ödeshög stoltserar med glass från den gamla trotjänaren Triumfglass, numera Diplom-Is.

Det blev en intressant upplevelse där det tänjdes på smaklökarna och inte bara sträcktes på benen...

Triumfglass/Diplom-Is har i samarbete med Göteborgs Kex tagit fram en Ballerina-glass. "Vaniljgräddglass med Ballerina Nougat rippel mellan ett ljust och ett mörkt ballerina kex"

Låter spännande? Japp, det tyckte vi oxå. När man öppnar den inser man att det är en klar utmanare till Gb's "Sandwich". Samma textur på kexet, samma utseende fast med twisten "Ballerina-rippel".

Där GB-sandwichen tar ledningen i detta race, tack vare sin historiska hävd på den svenska glass-kartan så ligger inte Ballerina långt efter. I sista kurvan, för att travestera trav-sporten så kommer Ballerina starkt och utmanar. Rippeln ger en klar fördel gentemot GB-sandwichens ganska "vanliga" vaniljglass. Dock drar det ljusa kexet på Ballerina ner tempot på upploppet då det inte alls svarar upp till smakkraven på ett mjukt kex på glass. Det mörka, som ju är dubbelt på GB-sandwichen, är nästintill ett måste för att hålla hela vägen.

Vi deklarerar "dött lopp" mellan de två, lämnar Ödeshög bakom oss och återkommer snart igen med nya upptäckter.

14 juli 2006

På tur



Vi tar hela Redaktionen och ger oss ut på en research-turné. Vi återkommer under resans gång så ofta vi kan, men räkna med mer sporadiska inlägg.

Vi ber om ursäkt för detta, men hade svårt att hitta någon sommarjobbare som kunde täcka upp för oss på Redaktionen. Tyvärr.

Njut av naturens egen snabbmat så länge: kall vattenmelon i bitar. (Japp, vi tillhör "Frukt är (också) godis"-generationen)

Ha det skönt!

12 juli 2006

Granatäpple, det nya svart?


Känns lite som om granatäpplet har blivit den nya tidens frukt. Eller i allfall smaktillsats.

Nu senast i Verums drickyoghurt Hallon Granatäpple.

Vi gillar deras Päron Persika mycket, så det var med spänd förväntan vi klunkade i oss Hallon Granatäpple. Hade vi en tronföljare, kanske till och med en direkt kröning på plats i Redaktionsköket?

Nä. Det blev mer en hovnarr. En svag syrlighet utan direkt smakupplevelse. Först var vi tvugna att kolla av "-Åt vi nåt igår som dövade alla smaklökar?"

Men nej. Den smakar syrligt. Sen inget.

Och då är den inget för oss.

Lite skoj


Vi passerade nyligen 30.000 besökare.

Tack för det alla läsare.

/Redaktionen, FastFoodLovers

10 juli 2006

Hot Summer, Cool drinks


Sommarvärmen trycker på, varenda por pressar ut svettpärla efter svettpärla. Långs ryggen ett smärre lämmeltåg av svett...

Känslan av en kyld dryck som sköljer ner genom mun och svalg och skänker svalka åt hela kroppen blir påtaglig. Man ser den där typiska reklamfilms-killen som klunkar på en läskeblask som svallar i flaskan i slow-motion. Läskande, förfriskande, fräscht.

Vilken tur då att vi sprang på 2 nyheter i dryckeshyllan. Två oprövade kort som vi var tvungna att svepa i oss. Allt för er säkerhet i sommarvärmen.

Båda 2 kommer från Coca-Cola, denna Dryckernas Dominant. Vi är i skrivandes stund tacksamma för att de släppte dessa två just nu. Det räddade våra liv..eller gav i allafall svalka och släckte törsten.

Mini-MER Hallon Passionsfrukt. Klassisk Stilldrink. Utan tillsatt socker. En dominant smak av hallon med passionsfrukten som liten, egentligen obefintlig, sidekick. Passionsfrukten fyller mer en "gör-drycken-mer-vuxen"-smakgörare. Så det inte blir blaskig hallonsaft. Men det är gott. Påminner om den numera insomnade MER-smaken Hallon Grapefruit

Fanta Free Apple Pear. Fanta Free har ju redan innan skördat segrar med sina sockerfria, sötningsmedels-smaksatta läskedrycker med bara liten hint av den klassiska sötningsmedelsbismaken som annars brukar vara ganska tydlig. Så även här, ingen eller liten smak av sötningsmedel. Däremot en tydlig päronsmak, liknande den i Päron-MER, men med den här tydliga sidekicken "apple" som smakar lite mogna rödgula äpplen. Gott.
(Fanta Free Apple Pear finns just nu på Pressbyrån och Statoil, klassisk lanseringskampanj - att börja med två service-butikskedjor för att sedan rulla ut det i handeln lite senare)

Vi gillar Fanta Free Apple Pear bäst, den blir en återkommande vän i sommarvärmen. Mini- MER Hallon Passionsfrukt är helt okej och ett starkt kort i still-drinks-kriget.

9 juli 2006

Världens Roligaste Glassord


Karamellströssel. TuttiFrutti-strössel. Ja, ni vet - det som man har på mjukglassen som oftast är mer färgrikt än smakrikt. Men gör mjukglassupplevelsen till en sötsockrad färgpalett.

Det heter inte Karamellströssel i Holland.

Det heter något mycket roligare. Så roligt och så dingt så att vi vet fantamej inte om vi hade vågat be om det på vår glass.

Tänk själv:

"-hej, jag vill ha en mjukglass tack. Stor. ja, i bägare. Och, förresten, kan jag få lite DiscoDip...."

Jajjemensan, DiscoDip

Coolt. Passande. Dingt. Otroligt roligt.

Kanske skulle vi starta en folkrörelse? Varenda gång man beställer karamellströssel så ber man om "DiscoDip - Ja, karamellströssel alltså.." och får det att låta helt naturligt så kanske, bara kanske så kan vi få in DiscoDip som nytt ord i SAOL nästa år...? Eller..?

Jaja, kul är det i alla fall. DiscoDip... Jag säger då det...
(Tack Erik, vår Hollands-korre för detta insider-tips)

7 juli 2006

We are all the winners...



...but some, they are the best.

Nu är vår tävling avgjord.

Vinnarna, som vi inte vill lämna ut alltför mycket, men ändå vill hylla är:

- P-O
- Danne
- A.M.
- B.A.
- A.S.
(vi har skickat mail till vinnarna. Kolla din mailbox om initialer eller så stämmer överens. Har du fått mail = vinnare.)

Svaren var skiftande, alltifrån "kuckelimuck" till en svada om "extra virgin":ets vara eller icke vara.

Hur eller hur. Vi är glada för alla svar som vi har fått in, för att Fontanas oljor ville lottas ut och för att alla ni läser. Dessutom är vi lite glada också för att 5 stycken glada gamänger kommer att ha en riktig olje-sommar.

Grattis till vinnarna, tack till deltagarna och vi återkommer så snart vi kan med en tävling.

6 juli 2006

Banana Split is the shit


Dagens lunch - Jensens Böfhus, Vasagatan, Stockholm

Innan ni säger det: -Jaaa, det tog lång tid för att få service, och ja, maten är prisvärd så det är värt väntan, nästan. Och, jajjemensan, man tänkte "Nä, det var nog sista gången jag går hit" samtidigt som man är helt säker på att man ljuger för sig själv.

Men det är ju Banana Split vi skall tala om. Och det har de på Jensens. 49:-. Banan, chokladsås, nötter och våffelkex. Och mjukglass.

ja, ni läste rätt. Mjuk Glass. Mycket och i stora drivor. Riktigt lass med mjukglass.

Nu myser vi. Vi vet att många av er sitter o tänker "Nämen fyy f***n för det" Och "det skall ju vara KULGLASS i en Banana Split".

Vi håller med. Men vi älskar mjukglass. Denna blandning av mjölk, luft och bakterier. I en enda stor läcker, rinning, len njutning. Mjukglass, denna glassens "Trailer trash", lite slampigt lockande. Lite "vitt skräp"... i dubbel bemärkelse.

När man äter Banana Split på Jensens så är det ett fett "Fuck You" i Glass-etablissemangets feja. En seger för den lilla människan. Samtidigt är det ju med en viss skam man slevar i sig denna hädelse mot en institution inom glass-desserterna. Man vet att man inte är värdig att vistas bland "riktigt folk". Så känslan av seger blandas med en viss bitter eftersmak av skuld.

Men väl ute på Vasagatan med solen i ansiktet, kroppen stärkt av ett lass med glass kan man inte annat än le sitt bredaste leende och lämna allt bakom sig.

Ny Fresco-Favvis


Vi tjatar kanske lite väl ofta om vårt älskade Fresco, kaféet på Grev Turegatan i Stockholm.

Och man kan ju misstänka mutor. Men så är icke fallet. Vi är bara lata(det är nära) och gillar deras sortiment.

Nu har vi en ny favorit: Sallad med feta, kyckling, spenat och honungssenapsdressing.
Kostar en tia eller två för mycket så den äter man bara då och då. Men den otroligt god i sin sötstarka sälta och med en riklig tilldelning av allt och en saftig kyckling så är den väl värd sina pengar. Om än inte varje dag.

Last call for...olive oil


Sista dan. Sista chansen.

Spänningen är lite olidligt faktiskt. Hela Redaktionen darrar, luften står stilla, det...nä, vänta, det är ju bara sommarvärmen...

I allafall. Ta din chans, gör som Italienska landslaget - avgör i sista skälvande minuterna.

Vinn fina oljor från Grekland

Läs mer på vår extremt påkostade och extravaganta tävlingssajt

Vi är alla vinnare på sätt och vis, men just DU har chansen att bli lite mer vinnare än alla oss andra...

5 juli 2006

American Ceasar


I vår följetong om Ceasar-sallader on the go har vi betat av en till.

McDonalds


I deras SaladsPlus-meny finns en Grilled Chicken Ceasar. Vi bad att få utan kyckling, fick betala fullt pris ändå och gick därifrån en dryg 40-lapp fattigare.

Och det kanske kan beskriva upplevelsen i ett ord - fattig.

Inte trist, men inte spännande. Inte wohoo!(uttalat "the Homer Simpson way") men inte heller Uöörk!

Salladen är hyfsat riklig i tilldelning men vattnig. Har troligtvis stått litta för länge i kylen. Krispiga Krutonger i korrekta kuber.
Tunna tunna slantar av morötter. Och det hör ju inte hemma i en Ceasar. Ej heller cocktailtomater. Men dom finns där också.

Men that aside så är det en fyllig sallad. Dressingen är youghurt-baserad för att passa in i smalmatskonceptet. Och smaken blir därefter. Syrlig, örtsmakande fräsch dressing. Dock inte så mycket Ceasar.
Parmesanen var klippt i prydliga bitar som tog bort lite av "hyvlad parmesan-charmen".

SorryLorry, gå inte till Doddes för en sjysst Ceasar. Ta deras smaskiga couscous-sallad med balsamvinägerdressingen istället. Den är ett toppenköp..om dom inte har El Maco förstås..

Söderhallarna


Vi var på ett ställe i Söderhallarna och blev bjudna på lunch. Bara tanken på att bli bjuden gjorde oss helt svaga.

Så vi glömde vad stället hette. Men. Gå in genom stora svängdörren från Medis, sväng vänster efter det första caféet. Där ligger ett litet "rakt-över-disk"-ställe med meze och lite mackor och burgare.

Vi tog deras matiga kycklingburgare. Fräscht kyllingkött med god kryddning. Friterad aubergine, sallad, lite lök, tomat, två såser och ett bröd som kanske hade funkat bättre som sämskinn eller svamp. Både luftigt och segt - but not in a good way...

Men för 40 stålars (i vårt fall gratis..) så är det en trevlig bekantskap för plånbok såväl som lunchsugen magge.


(teckningen är gjord av Slas, från Söderhallarnas hemsida)