14 feb. 2006

Alla Hjärtans Smak


Idag, på den officiella dagen för kärlek och omtänksamhet till din nästa. Om nu man inte tycker att varje dag skall vara fylld av kärlek och omtanke.

Men. Det vore kanske ett misstag att rekommendera folk att bjuda sin käresta på en hamburgare på ett flottigt gatukök i februarikylan ("Bara för dig älskling, ta vilken dressing som helst, it's on me!") även om vi nånstans kan tycka att inget uttrycker kärlek så mycketsom en Whopper med Xtra allt till sin darling.... Men,man behöver inte slava i köket för det. Snabbmat är ju ett serveringssätt(ja, vi måste tjata om det, för det är många som inte fattar det...).

Köp nåt färdigt eller semifärdigt som kan förberedas i ugn/på spis/mikro. Eller gå på restaurang. Det skall vi göra (Meze så in i bomben skall det bli).

Däremot så tog vi en flaska fylld med kärlek till frukost. Arlas Yoggi Yalla! Kärlek. Vi har skrivit om den innan och till och med fått den kommenterad (Tack Sara!)
På själva dagen så bestämde vi oss att försöka fylla inte bara våra medmänniskor med kärlek men även vår egen gom och mage.

Kombinationen jordgubb-choklad-chili låter väl inte så tokigt. Och det var det inte. Vi tycker väl att balansen i smak mellan chocklad och jordgubb är bra, möjligtvis att jordgubben tar över lite. Och det smakar okej. Chilin biter lite i eftersmaken som en pytteliten mygga i munhålans bakre delar. Som en liten påminnelse at man just svalde en klunk Yoggi Yalla! Kärlek. Och att man kan lika bra ta en klunk till.

Det här är inget vi kommer att fördricka oss på. Men det är ett trevligt avbrott från slentrianen. Precis som Alla Hjärtans Dag. Man stannar upp i sin stressiga vardag och funderar över sin kärlek till sina nära och kära. För det gör ni väl?

Det gör vi. Vår kärlek till er som läser oss är outgrundlig. Och evig. Inte bara idag.

3 kommentarer:

ondskan sa...

:)

Lisa sa...

Jag tyckte att Kärleksyallan smakade som smält ambrix tresmak. Alltså undermålig barnglass. Fst den var gullig.

ondskan sa...

Ambrix! Det var längesen. Var det den där man långt senare förstod att den blåbruna tredjedelen skulle vara "choklad"?