2 juli 2005

Pommes Pinnes, ja dom finns!

Nu tar vi er tillbaks till slutet av 70-talet. (Helt otänkbart för vissa av våra läsare som antingen inte fanns eller som låg i en barnvagn och bara åt sånt som kom från mammas bröst eller Semper.)

Mataffären. Grilldisken med nygrillade kycklingar som snurrade i den stora snurran som man alltid önskade att man hade hemma (?) och revbensspjäll som doftade jättegott av grillkrydda (den enda krydda som fanns då). Bredvid grilldisken stod alltid en låda med "Pommes Pinnes". Små fusioner av pommes frites och chips. Eller det som blev över efter att man hade gjort klart pommes fritesen...

Man ville alltid ha, men fick aldrig ta. Grillkyckling i sig var en lyx bara det, så att dessutom få en påse med "världens högsta kilopris på potatis" (favvo-citat från en redaktions-förälder) var ju bara att glömma. Och tur var väl det. För när man väl la vantarna på en påse så var inte speciellt upphetsande. Det var själva grejen att äntligen få köpa dom där spännande "chifrittsen" (blandning mellan "chips" och "pommes frites", eget ord) som var det mest upphetsande. Smaken var ganska trist.

Nu finns dom igen. I en lokal VI-butik dök dom upp igen, var annars än vid Grilldisken. Men i 2 smaker, "Regular" och "Sour Cream Onion". Vilket bara visar vilket starkt grepp "Sour Cream Onion"-smaken har kopplat på snacksmarknaden.

"Till grillrätter och drinkar" är Pommes Pinnens payoff. Redaktionen har en bättre payoff: "När allt annat är slut".

Tack OLW för nostalgitrippen. Men inget annat.

1 kommentar:

Sara sa...

Jag ÄLSKAR pommes pinnes ;)